Jag har under hela mitt liv haft två bästa vänner. Med den första hade jag ett dramatiskt uppbrott (det är ingen överdrift tyvärr...) och den andra är min nuvarande.
Jag och Anton träffades sommaren 2006, när vi jobbade ihop på Öland. Han hade varit ihop med min "sommarkompis" något år tidigare, och därför sympatihatade jag honom tillsammans med henne.
Året därpå hade de blivit sams och Anton blev därmed en vän. Vid den tiden var jag musiknörd på The Ark och hade två biljetter till deras spelning i Borgholm. Anton var, även om det kanske låter lite sorgligt, den ende som ville och praktiskt sett kunde följa med. Sedan sågs vi inte på ett år ungefär då han flyttade upp till Stockholm och vi började umgås mer regelbundet.
Vi åker och tältar, badar och nördar oss på sommaren och har fester och äter chips på vintern och om det är något jag behöver prata om så ställer han upp, oavsett tid på dygnet. Vi har internskämt och skumma tävlingar. Han är bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar