fredag 16 juli 2010

jävla gycklare

Igår kom jag hem. Idag har jag gått ärenden, livsviktiga som att sätta in pengar på banken (det gick så smidigt så det är inte klokt, jag trodde det skulle ta tre veckor men det tog två minuter så hade jag dem på kontot), gå på bibblan (låna barnböcker och historiska romaner), köpa ballerinas (som jag ska ha nästa sommar) och köpa mjölk (att doppa Oreos i).
I fem dagar har jag varit i Hova och jobbat. Hälften av den tiden har jag gått fram till folk och frågat ifall de ville klappa min mus. Det gjorde jag tydligen väldigt bra, för mina chefer sa att nu har jag jobb så länge jag vill. Och så har jag ju fått pengar, provision, så det bevisar ju också.
När jag kom hem hade jag fått två CD-skivor i brevlådan. Loke på rosornas ö bl annat, och första spåret är så rätt. Jag har aldrig varit i Visby men jag känner igen känslan och jag är så lycklig över att jag får åka runt på sånt här hela sommaren om jag vill.
I Hova träffade jag en Tai Chi-mästare (typ) som visste precis vem jag var. Jag har aldrig varit med om något liknande förut. Med tre meningar fick han mig att gråta, med fyra till att sluta igen. Bara av att säga sånt som var sant. Vi blev helt frälsta allihopa.
Och jag har fått vara topp i två man hög på ett ben när jag höll i foten och nu ska jag få lära mig att blåsa eld.


Det är en bra sommar.